Middag med Petro

Min underbara extra mamma, har skämtbort mig IGEN!!!! haha....
Hon var sjuk på min födelsedag och kunde inte komma. För att kompensera detta så bjöd hon ut mig på middag ikväll, inte nog med att det var en fin resturang med god mat så fick jag även ett presentkort på Albertssons guld för 600kr samt lite gott att dricka... =)
TACK Petro för en underbar och trevlig middag! (Hur ska jag bjuda igen??)

Innan jag träffade Petro små shoppade jag lite, hittade en klänning, lite underkläder och träningshandskar som jag haft ett presentkort på. Letade efter en digitelkamera oxå, men hittade ingen som jag ville ha....

Idag kom även studentmössan! SKOJIGT!!!! =) Nu känns det att det snart är dax!

Hoppade Whatsan igår, gick riktigt bra, men bättre kan vi, men ett steg i rätt riktining!=)
Känns som jag har lite medflyt nu!Imorgon blir det klassfet här hos mig!
Så nu ska jag ladda för morgondagen med lite sömn tror jag...;)

Kram på alla glada människor!

19 år då....

Då var man 19 då.... Känns ingen skillnad, förutom att man är några matriella saker rikare... =P
Kamera, läppenna, pengar, träningshanskar, plånbok och lite kläder fick jag blandannat.
Skanade dock Petro igår, men hon var sjuk och kunde inte komma.... =(

Snart är påsken över oxå, får se om Thörner kommer ner eller inte....
Skulle tävlat dressyr idag, men jättedåligt väder här, så vi kom inte ut till stallet.... Men har jag tur blir det hoppnign imorn iaf!
Har halkat efter med läxorna som vanligt, började lite igår kväll. Ska väl försöka göra ett försök till idag.
Vet inte vart tiden har tagit vägen, men har inte hunnit hälften av det jag planerat....

Därför är jag J*ligt stressad, har dåligt samvete och mår inget vidare.... Dessutom är jag nog halvt som halvt sjuk, misstänker feber...
Har även en psykologisk svaka nu, vilket inte gör det hela bättre.... Suck!

Whatsan känns det som jag inte hinner med! Skulle kunna hänga mig för det.....
Det är så mycket jag borde göra och därför gör jag ingenting..... Är handlingsförlamad känns det som....

Ja, livet blir inte lättare bara för att man blir äldre, trodde jag alltid när jag var mindre... Men kanske när man fyller 20 och får gå på systemet att man kan lindra besvären lite då.... (nej, jag är inte alkolist!)

Utspringet

Idag har jag varit i götet med mamma och lillsyrran. Och vad hittade inte Therese om inte en klänning som jag ska ha på mig när jag springer ut den 13/6-08! En underbar vitklänning med silvertrådsbodyr! Svået att förklara den, men skit snygg!!!! =)
Så jag är jättenöjd med den, bara skor och smycken kvar nu. Men det är ju ett tag kvar...
Nu ska jag sova så jag orkar mina två träningspass + att jag ska jobba imorgon
kväll... =/

Puss på er!

Påsklov

eller snart iallafall...
ja, någon återhämtning vet jag inte om jag hinner med... Har planerat gbg på måndag, träning och jobb på tisdag, ytterligare träning på onsdag och varför inte fortsätta med träning på torsdag oxå?? Städa å stallet måste väl få lite extra tid oxå!
Men framför allt så måste jag plugga....=/ Hoppas dock på lite utgång vid påsk!

Ja, känns inte som det är någon vidare variation på mina lov direkt... Men är väl helt ok, eftersom jag fortsätter att följa samma mönster.
Hehe....

Ja, så är läget.... =)

Att vara till lags...

Jag älskar dig, men du säger inte det jag vill höra.... Jag kämpar för att du ska bli nöjd, så du kan ge mig det svaret jag vill ha. Men man orkar inte kämpa varje dag och det ger mig så FRUKTANSVÄRT dåligt samvete!!!!
Gillar du mig inte???

Alltid för otålig är jag.... Skrämmer jag dig? Varför måste man låtsas vara passiv, när man verkligen vill något? Jag tror jag tyckte om dig, för jag tänker på dig fortfarande! (undra om du läser det här??, men tror tyvärr inte det...)

Beundrar, avgudar, ser upp till, förebild/idol, ja finns massa ord som beskriver hur jag ser på dig, men självklaer förstörde jag det vi hade... (hatar mig själv för det) Jag gjorde ett misstag, jag var svag, orkade inte riktigt, vågade inte för du inger en sådan respekt! Men jag har sagt förlåt, men det kan aldrig bli som förut, jag vet! Det svider, jag saknar dig! Du betyder så mycket för mig, men verkar inte om det finns något tycke kvar för mig hos dig, det svider....

Ärlighet är något jag värderar högt! Men mot mig själv kan jag inte vara det... Det är för jobbigt....

Varför klarar jag inte att vara er och mig själv tilllags???
Varför förstör jag för mig själv och andra?
Varför ska jag alltid trassla till det med dom jag gillar bäst??
Varför ska det alltid var så svårt att leva??